Biografi (Wincrantz):
Fredrik Andersson Wincrantz, född i Vinköl socken, 1844-07-02:
Hans far, undantagsmannen Anders Carlsson, med familj, Store Skattegården, Vinköl, 1840-48:
Store Skattegården, Vinköl, 1849-59:
Fredrik Andersson Wincrantz, 1869-11-28:
Mantalsuppgift, 1870
Hustrun, Maria Charlotta Natalia Ahlqvist, född i Katarina församling, 1847-08-31:
Hennes far, jernbäraren Carl Oscar Ahlqvist, med familj, kvarteret Dagakarlen, Södermalm, 1848:
Fredrik Andersson Wincrantz och Maria Charlotta Natalia Ahlqvist, lysning i Klara församling, 1873-04-18:
Sonen, Carl Fredrik Wincrantz, född i Klara församling, 1874-08-30:
Karl Fredrik Wincrantz (Wikipedia)
Mantalslängder (Wincrantz):
Fredrik Wincrantz, 1882 - kvarteret Hägerberget, Johannes församling:
Fredrik Wincrantz, 1883 - kvarteret Flundran 6:
Fredrik Wincrantz, 1888 - kvarteret Flundran 6:
Fredrik Wincrantz, 1897 - kvarteret Flundran 6:
Sven Petter Fristedt - kvarteret Flundran 4, 1884:
Mantalslängder (Vega/Flundran):
Rudan Större 23 (blivande Flundran 6-7), 1882:
Flundran 5-6, 1883:
Flundran 4, 1884:
Flundran 5, 1884:
Flundran 6, 1884:
Flundran 7, 1884:
Om bostadsföreningarnas uppkomst i Stockholm. (Som separat sida.)
Ur Nya Stockholm (1890) - Claës Lundin:
... Ända långt in på sjuttiotalet bygde man nästan ingenting, fastän folkökningen då gått upp till nära två och en half procent om året. Slutligen viste mången stockholmare icke hvar han skulle få tak öfver hufvudet, och detta var fallet ej blott bland de fattiga, utan äfven bland de välbärgade, bland dem som kunde betala rätt dryga hyror.
Detta borde åttiotalets stockholmare ha i friskt minne, och likväl låter det nu, när vi läsa annonser om 5,555 till uthyrning lediga rum (se Hyreslistan i augusti 1887), såsom en saga, då någon talar om bostadsbristen i förra årtiondet. Man tänker ej mera på den sorgliga tid, då så många husvilla nödgades flytta in i Sieverska kasernen, i f. d. Kolerasjukhuset, i Westmans Fåfänga eller bo i tältstaden vid Tyskbagarebärgen, där nu en tätt bebygd stadsdel lemnar åt tusental tak öfver hufvudet och riktiga tegelväggar, om ock till en del mindre väl hopkomna.
Det var nödvändigheten som tvang stockholmarne att bygga. De tillfälliga härbärgena måste ersättas af verkliga bostäder. Först tog människokärleken i tu med saken, så bildade man bostadsföreningar, och snart kom spekulationen med i spelet. Genom pänninghjälp så väl af det allmänna som från enskilda, bland andra från drottning Sofia, som skänkte till att börja med 2,000 och sedan 10,000 kr., vardt det möjligt för byggnadsaktiebolaget S:t Erik att i hast uppföra lämpliga barackbyggnader. Dessa äro i stadens byggnadshistoria märkliga äfven därför, att de uppfördes af trä, ett byggnadsämne som förut i mer än hundra år varit här bannlyst, men genom 1876 års byggnadsordning tilläts i stadens ytterdelar.
Gamla arbetarebostadsföreningen, af 1873, är den äldsta af dessa föreningar, men innan det årtiondets slut funnos 50 sådana med bort åt 8,000 medlemmar samt några och fyrtio byggnader med tillsamman tusen särskilda lägenheter.
Samtidigt började man uppföra bostäder för mer bemedlade och rika, och det dröjde ej länge förr än man var midt uppe i den vilda byggnadsspekulation som utmärkte ingången af 1880:talet.
(Kolerasjukhuset i Brandelska sockerbruket. En mer uförlig beskrivning av den specifika bostadskrisen här.)
Ur Femårsberättelser för Stockholms stad:
1876-1880:
d) Bostadsföreningar. Den bostadsbrist, som framkallade nu angifna liflighet i byggnadsväg, yttrade sig företrädesvis i saknad af tillräckligt antal tjenliga bostäder för arbetsklassen, och vid sådant förhållande kan det icke vara annat än glädjande att byggnadsverksamheten i icke ringa grad haft arbetarebostäders uppförande till sitt föremål. Bland företeelserna på detta område är det i synnerhet en, som förtjenar särskild uppmärksamhet och som Öfverståthållareembetet derför ansett sig här böra något närmare beröra, nemligen de s. k. bostadsföreningarna.
Af dylika föreningar finnes det två slag, nemligen dels sådana, hvilka, till största delen bestående af kroppsarbetare, antingen redan förvärfvat fastigheter, afsedda att af föreningens egna medlemmar bebos, eller ock till hufvudsakligt syfte för sin verksamhet uppstält egendomars inköp för detta ändamål, samt dels aktiebolag, som, försedda med af Eders Kung]. Maj:t i nåder faststälda bolagsordningar, uteslutande eller delvis hafva till ändamål att uppföra eller inköpa hus samt uthyra deri befintliga lägenheter till arbetare eller annan dermed likstäld befolkning.
Med undantag af ett år 1850 bildadt sällskap af 15 personer, som å tomten N:o 33 vid Grefgatan åt sig uppförde ett stenhus, benämndt »arbetarehemmet», fans, Öfverståthållareembetet veterligen, ingen förening af det förstberörda slaget förr än år 1873, då Gamla Arbetarebostadsföreningen kom till stånd. Sedermera hafva föreningar, tillhörande ifrågavarande kategori, år efter år uppstått i sådan mängd, att de för närvarande utgöra vid pass 50 stycken med ett antal ledamöter, som sammanlagdt torde uppgå till mellan 7,000 och 8,000. Ungefärligen räknadt ega dessa föreningar 45 färdiga eller under byggnad varande stenhus, innehållande tillhopa 1,000 särskilda lägenheter om ett till fyra rum. Omkring hälften af byggnaderna äro belägna på Ladugårdslandet, företrädesvis i de nyreglerade delarna, samt ungefär fjerdedelen inom Adolf Fredriks församling, hufvudsakligast i trakten af Stora Gråbergsgatan, Rådmansgatan och Karlbergs allé; de öfriga äro uppförda på spridda ställen i Kungsholms, Johannis och Maria församlingar. Egendomarnas sammanlagda värden, inberäknadt de, som belöpa sig på ännu obebyggda tomter, kunna antagas för närvarande representera den betydliga summan af sex millioner kronor, hvaraf de kontanta bidrag, arbetarne sjelfva nedlagt på företagen, torde kunna beräknas till inemot två millioner.
De nu nämnda byggnadsföreningarnas reglementen, af hvilka åtskilliga, på styrelsernas begäran, blifvit intagna i Öfverståthållareembetets protokoll, äro för det allra mesta affattade i nära öfverensstämmelse med de två typer, som, hvad de vigtigaste bestämmelserna beträffar, Öfverståthållareembetet tager sig friheten nu angifva. ...
...
Af hvad nu blifvit anfördt framgår, att föreningarnas reglementen i allmänhet afse att bereda icke allenast föreningarna, såsom sådana, eganderätt till fastigheterna, utan ock lägenhetsinnehafvarne enahanda rätt, hvar till sin särskilda lägenhet. En dylik eganderätt till vissa rum i en egendom är emellertid fullkomligt främmande för vår lagstiftning och vid sådant förhållande samt då jemväl andra anmärkningar så väl ur juridisk som ekonomisk synpunkt torde kunna göras mot reglementena, synas ifrågavarande föreningar och det sätt, hvarpå de ordnat sina medlemmars inbördes rättsförhållanden, lätteligen kunna gifva upphof till beklagliga förvecklingar, allrahelst som fastigheterna äro graverade med inteckningar till icke obetydligt belopp, samt, i betraktande af de arbetande klassernas alltjemt växande bemödanden att tillvinna sig en mera betryggad ställning, det med största sannolikhet kan antagas att än flera föreningar skola inom kort uppstå. Med afseende härpå och då föreningarnas syfte ju förtjenar all uppmuntran, anser Öfverståthållareeinbetet högeligen önskvärdt, att åtgärd med det snaraste varder vidtagen för erhållande af lagliga bestämmelser i fråga om formen för föreningarnas tillvaro samt sättet och gränserna för deras verksamhet 1).
1) På framställning af kungl. direktionen för Stockholms stads brandförsäkringskontor har Öfverståthållareembetet i underdånig skrifvelse den 31 januari 1882 hos Eders Kungl. Maj:t hemstält om nedsättande af en komité med uppdrag att härutinnan afgifva förslag.
1881-1885:
d) Bostadsföreningarne. Vid afgifvande af förra femårsberättelsen omförmälde Öfverståthållareembetet, att Stockholms Stads Brandförsäkringskontor, med afseende derå att för de i hufvudstaden under de senare åren uppkomna s. k. bostadsföreningarne gällande lagstiftning angående bolag icke syntes tillämplig, hemstält att Öfverståthållareembetet måtte hos Eders Kungl. Maj:t i underdånighet göra framställning om vidtagande af sådana åtgärder, som vore erforderliga för vinnande af lagliga bestämmelser angående formen för ifrågavarande föreningars tillvaro samt sättet och gränserna för deras verksamhet. I anledning häraf aflät Öfverståthållareembetet den 31 januari 1882 underdånig skrifvelse, deruti Öfverståthållareembetet framhöll, att, i betraktande af de arbetande klassernas alltjemt växande bemödanden att tillvinna sig en mera betryggad ekonomisk ställning, högst sannolikt vore, att inom en ingalunda aflägsen framtid dylika föreningar till allt större mängd och omfattning komme att uppstå och att många förvecklingar kunde uppkomma, derest icke dessa föreningar och deras rättsförhållanden i tid ordnades genom en för dem särskildt afpassad lagstiftning, samt hemstälde, att Eders Kungl. Maj:t måtte i nåder uppdraga åt en komité af sakkunnige män att taga denna fråga i hela dess omfattning under ompröfning och afgifva förslag till lagstiftning i ämnet. Denna underdåniga framställning öfverlemnades af Eders Kungl. Maj:t åt den komité, som fått i uppdrag att utarbeta erforderliga författningsförslag angående de rättsförhållanden, som uppkomma vid genomförande af gators, torgs eller allmänna platsers reglering.
Ett vigtigt steg till ordnande af bostadsföreningarnes rättsförhållanden har emellertid numera blifvit taget, i det att de flesta under perioden tillkomna föreningar af detta slag, äfvensom en del äldre sådana, grundats på aktier med begränsad ansvarighet i öfverensstämmelse med Kungl. Förordningen den 6 oktober 1848 samt fått sina bolagsordningar af Eders Kungl. Maj:t faststälda. I samtliga dessa bolag äro aktierna fördelade i serier och teckningen af aktier får ej omfatta mer eller mindre än en hel serie. Aktietecknaren erhåller rätt till andel, i förhållande till det af honom tecknade aktiebelopp, uti bolagets alla tillhörigheter samt till ständig besittning af den lägenhet i bolagets fasta egendom, som enligt den deröfver upprättade, vid aktieteckningen tillgängliga karta och beskrifning är betecknad med samma litera, som den aktieserie, för hvilken han tecknat sig, med skyldighet för honom att för lägenheten till bolaget erlägga årlig afgift, bestämd till vissa procent å lägenhetens beräknade värde, som utgöres af aktiebeloppet i den serie, han tecknat.
Vid femårsperiodens slut egdes af byggnads- och bostadsföreningar samt bolag af nyssnämnda slag 64 fastigheter till ett taxeringsvärde af 9,933,200 kronor. Af dessa fastigheter voro belägna i:
1886-1890:
K) Bostadsföreningar och bostadsaktiebolag.
Den under 1870-talet i hufvudstaden rådande stora bristen på bostäder yttrade sig känbarast i saknaden af tillräckligt antal tjenliga bostäder för arbetsklassen och framkallade derför nyssnämnda slag af föreningar. Dessa voro till en början af två slag, nemligen dels sådana, hvilka, till största delen bestående af kroppsarbetare, antingen redan förvärfvat fastigheter, afsedda att af föreningens egna medlemmar bebos, dels ock sådana, som till hufvudsakligt syfte hade uppstält att uppföra byggnader, för att till arbetare eller andra med dem likstälda uthyra bostadslägenheter. Sistnämnda slag af föreningar hafva, der de ej redan från början varit grundade på aktier, ombildats till aktiebolag med af Eders Kungl. Maj:t faststälda bolagsordningar och torde, synnerligen sedan den ursprungliga anledningen till deras bildande ej numera förefinnes, icke kunna anses annat än som aktiebolag för industriela ändamål. De hafva derför ej heller tagits i beräkning vid den redogörelse för bostadsföreningar tillhörande fastigheter, som här nedan lemnas, utan afser denna redogörelse endast bostadsföreningar i egentlig bemärkelse, eller sådana, hvilkas fastigheter bebos af föreningens egna medlemmar.
Rörande dessa föreningars rättsförhållanden hafva några lagliga bestämmelser ännu icke blifvit meddelade, men, på sätt öfverståthållareembetet i förra femårsberättelsen jemväl framhöll, hafva de flesta på senare tider tillkomna föreningar af detta slag, och jemväl andra sådana, grundats på aktier i överensstämmelse med kungl. förordningen den 6 oktober 1848. De hafva derför här ofvan upptagits under rubriken bostadsföreningar och bostadsaktiebolag.
Vid femårsperiodens slut egdes af bostadsföreningar och bostadsaktiebolag 57 fastigheter till ett taxeringsvärde af 8,595,800 kronor. Dessa fastigheter fördelade sig på följande sätt mellan stadens församlingar:
1891-1895:
K) Bostadsbolag samt bostads- och byggnadsföreningar.
... sådana bolag och föreningar, som kunna anses vara bildade uteslutande för att bereda bostad åt egna delegare och föreningsmedlemmar. öfverståthållareembetet har i föregående femårsberättelser omnämnt de åtgärder, som vidtagits ej mindre för vinnande af lagliga bestämmelser om formen för dessa föreningars tillvaro samt sättet och gränserna för deras verksamhet än äfven för ordnandet af deras rättsförhållanden. Genom tillkomsten under denna period af lagen om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet den 28 juni 1895 har tillfälle blifvit beredt för dem af föreningarne, som sådant önska, att genom registrering förvärfva en betryggande rättslig ställning och det torde kunna antagas, att i anledning deraf de flesta af dem skola komma att omarbeta sina stadgar för att, sedan lagen trädt i kraft, kunna begagna sig af denna förmån.
Vid periodens slut egdes af bostadsbolag samt bostads- och byggnadsföreningar 41 fastigheter till ett taxeringsvärde af 5,571,100 kronor. Dessa fastigheter fördelade sig på följande sätt mellan stadens församlingar:
1896-1900:
e) Bostadsbolag samt bostads- och byggnadsföreningar. Arbetarbostäder. De fastigheter, tillhörande bolag och föreningar af ifrågavarande slag, hvilka äro grundade på aktier med begränsad ansvarighet, finnas upptagna i tabell 5 bland bilagorna. Här afses endast sådana bolag och föreningar, som kunna anses vara bildade uteslutande för att bereda bostad åt egna delegare och föreningsmedlemmar. Vid periodens slut funnos i hufvudstaden, enligt hvad tabell N (sid. 64) närmare utvisar, 38 dylika korporationer, innehafvande 41 fastigheter med ett sammanlagdt taxeringsvärde af 5,852,500 kr., mot 41 fastigheter och 5,571,100 kronors taxeringsvärde år 1895. ...
Den i det föregående omnämnda bristen på smärre bostadslägenheter har gjort, att arbetarbostadsfrågan under perioden ådragit sig allt större uppmärksamhet, och har bland annat, såsom redan förut i denna berättelse anförts, haft till följd en af stadsfullmäktige föranstaltad, år 1897 afslutad detaljerad undersökning angående arbetarnes bostadsförhållanden i hufvudstaden. Under afdelningen Välgörenheten har öfverståthållareämbetet redan lämnat redogörelse för den verksamhet, som utöfvats af Aktiebolaget Stockholms arbetarehem. I liknande syfte med detta bolag verka därjämte flere af de i tabell 5 upptagna bostadsaktiebolag äfvensom »Arbetarebostadsfonden till minne af den 9 februari 1853»; genom deras försorg har ett flertal större arbetarbostäder blifvit under ifrågavarande femårsperiod uppfördt.
Tab. N. Egendomar tillhörande bostadsbolag samt bostads- och byggnadsföreningar i Stockholms stad år 1900.
1901-1905:
e) Bostadsbolag samt bostads- och byggnadsföreningar. Arbetarebostäder.
...
Beträffande öfriga, icke på aktier grundade bostadsbolag och motsvarande föreningar lämnas en öfversikt i tabell L (sid. 63), och framgår af densamma, att vid periodens slut i hufvudstaden funnos 38 dylika korporationer, innehafvande 41 fastigheter med ett sammanlagdt taxeringsvärde af 6,907,100 kr. År 1900 voro korporationernas och fastigheternas antal desamma som år 1905, men sammanlagda taxeringsvärdet endast 5,852,500 kr.
...
(För arbetareklassen är bostadsfrågan synnerligen viktig, enär bostädernas beskaffenhet och pris utöfva inflytande på arbetarnes såväl hälsa oeh sedlighet som ock deras ekonomi. Bostadsfrågan är i regeln brännande i hvarje framåtsående samhälle, men mest är den det i de större städerna. I hufvudstaden tillsatte stadsfullmäktige år 1904 för dess utredande och för framställande af förslag till dess lösning en s. k. bostadskommitté, och en bostadsräkning företogs vid slutet af år 1905; för resultaten af denna rodogöros utförligt i öfverståthållareämbetets berättelse. Bostadsegendomar tillhöriga på lottbref grundade bostadsbolag eller andelsföreningar funnos i Stockholm år 1905 till ett antal af 41 med 6-9 millioner kronors taxeringsvärde. Dessutom äro i hufvudstaden verksamma flera större akteibolag hvilka - några i filantropiskt syfte - uppfört byggnadskomplex, delvis inrymmande arbetarelägenheter.)
Tab. L. Egendomar tillhörande bostadsbolag samt bostads- och byggnadsföreningar i Stockholms stad år 1905.
